I'm feeling glad, I got sunshine in a bag.

Mitt internet har varit nere ett bra tag nu, eller ah, rättare sagt, grannens internet har varit nere ett tag så jag har inte uppdaterat bloggen på länge. Egentligen har det hänt en del och varje gång har jag tänkt att "Haha! jag måste lägga upp en bild och skriva om det här i bloggen!". Och vad händer? Jag får inte tag i internet förrän jag kommer hem till familjen i Trönninge, och jag har inte med mig min egen dator så nixpix, det blir inga bilder och jag kommer nog inte ihåg hälften av vad jag skulle skriva om. Jag kan ju börja med Nalles födelsedag som var den 12:e mars. 11 dagar sedan? Oh yes. Jag tvingade i alla fall med mig halvsjuka Maria på förfest hos Nalle och Emil, och vi hade köpt in oss på alkoholen så det blev en massa goda drinkar, och med tappra och lyckade försök söp Nalle, jag och Emil ner Maria rätt rejält tills vi upptäckte att hela hennes värld snurrade och hon knappt kunde stå. Då stängde vi ute henne på balkongen tillsammans med Jesper. Även det var ett lyckat försök... Sen drog vi in till Asian Palace. Jag minns inte vidare mycket därifrån. Jag minns ungefär det här: Chipsmannen a.k.a Vin-araben, Kim och hennes morsa, Berra som flörtade stenhårt (Såg idag att jag fått ett mail av honom där det bara stod "Synd :(". Vad menar han med det?) och så har jag tydligen ringt taxi mot Jespers vilja. Jag var uppenbarligen för full för att bry mig. Hem till Nalle igen vid 2-tiden (Nalle hade redan dragit hem, men Jesper, Maria och jag, och kanske var Emil med (?) tog taxi hem) och vi hittade Nalle sitta spyandes på golvet. Jag gick och la mig hos honom (Jag har tydligen först protesterat och försökt lägga mig i soffan eftersom jag inte ville sova i hans spya i sängen). Var vaknar man upp? Jo, i Nalles spya i sängen. Hungrig som man var gick jag till kylen och åt en stor bit av pizzan som fanns kvar sen dagen innan - klassisk bakfyllemat. Herrejävlar vilket liv det blev när resten vaknade och såg att jag ätit av pizzan. Well, dagen förflöt med Maria och Jesper mysandes på madrassen, Nalle och jag mysandes i soffan - och så Emil. Maria och jag fick laga mat till pojkarna och så sprang vi till Lidl och köpte gottgott, såklart.


Vad har mer hänt? Har jag sagt att jag fått jobb på Clarion Collection Hotel Norre Park? Ja, det har jag antagligen. Jag jobbar i alla fall 6 dagar i veckan nu ungefär, känns häärligt! Och vad som är ännu bättre är att det är löning på torsdag! Men var befinner jag mig då? Jo, i England! Den här gången bär det av till London för att fira att morsan fyller 50. Vi åker i morgon bitti (Onsdag) och kommer hem söndag kväll/natt. Dygnen ska fyllas med bland annat Queen-musikalen "We will rock you", Imperial War museum, pubkvällar, The London Dungeon (om jag känner att jag har tid att gå dit igen), shopping, spökvandring i Notting Hill och självklart den efterlängtade fikan med Elenor! Massa bilder ska tas kan jag lova! Minns när jag var i Bournemouth på språkresa och kameran kraschade... KUL! Inte en enda bild har jag från min språkresa. Sån't é livet, får hoppas på att det går vägen denna gången helt enkelt.
Blir fem dagar utan min favorit, men jag kommer ju snart hem igen och för mig går nog tiden ganska fort. Värre är det för honom som är hemma och är sjuk och bara ska jobba.


Snackade med Maria i telefon idag (ovanligt?) och vi konstaterade att livet leker och allt är så jäkla underbart. Och se! Nu har solen varit här också, och snön är nästan borta. Som sagt - helt underbart. Kommer få en underbart fet lön på torsdag med och jag har världens mest underbara pojkvän. Jag älskar livet.

At the end of another lost highway.

Snart är det dags. Dags att söka in till högskolan. Om man nu ska söka in. Ska man det? Ja, jag tror det. Jag vill ha en utbildning och ett jobb som inte har med hotell och restaurang att göra. På tal om det, jag har fått ett nytt jobb, eller ett till jobb eller vad man ska kalla det. Clarion Collection, Hotel Norre Park. Känns bra att kunna variera mellan Concilia och Clarion, men fortfarande skitlöner. Gustav har visserligen lovat mig fast anställning/högre lön på Concilia... Men sker det inte tillräckligt snabbt så kommer jag gå över helt till hotellet om dem behöver mig för där har jag några kronor mer i timmen... Och ja, pengar är allt.


Det är därför jag känner att plugga vidare inte känns jättelockande med tanke på att jag är inställd på att jag inte vill ha något studielån som man kommer få betala av på i stort sett resten av sitt liv. Däremot, kan man ju åka till Norge och ta jobbet i Gol som jag har fått, jobba där i 3 månader, tjäna ihop pengar till ett busskörkort, jobba som bussförare (Väldig brist inom det yrket tydligen) till nästa höst då man börjar på en treårig utbildning och kanske jobbar som busschaufför under helgerna, så slipper man ta studielånet? Låter som en väldigt bra plan i teorin, inte sant? Det är dem där 3 månaderna i Norge som ställer till det för mig. Dem hade inte ställt till det så mycket om jobbet var i Oslo, för då är det bara att åka hem under helgerna, inga problem. Men det är lite svårare att ta sig från Gol (som ligger i närheten av Hemsedal) och jag kommer inte klara av dem tre månaderna utan Nalle. Om tre veckor i Portugal var ett helvete när jag och Chrisse varit tillsammans i tre månader så kommer ju inte 3 månader utan Nalle som jag då varit tillsammans med i 9 månader vara speciellt smärtfria. Nej, det kommer inte att fungera.
Om vi nu säger att jag ska söka in till högskolan då, vilken utbildning ska jag söka till? Well, jag har lite sug efter att bli personalchef, men vilken utbildning tar man då? Samtidigt så har min dröm alltid varit att arbeta med barn och ungdomar, genom ett yrke som psykolog eller terapeut eller något sådant, kanske ska man satsa på det? Fast samtidigt har jag ju verkligen alltid velat bli polis och den utbildningen är dessutom kortare än alla andra vilket innebär att jag kommer in i arbetslivet fortare och inte behöver vara "fattig student" eller "skuldsatt student" så länge. Men då måste jag verkligen börja träna. Måste ha någon som pushar mig till det. Brorsan var bra på det, han la upp ett schema/program för mig med exakt vad jag skulle göra, hur länge och hur många gånger jag skulle göra varje övning/träningsform, men när han flyttade till USA sket det sig. Någon som känner sig manad att pressa mig lite? Behöver verkligen komma igång och träna även om det inte gäller polisutbuildningen. Som asiaten sa till mig på Chiang Mai: "Do mååste vá sääääxii ti sooommalen!". Hon har väl rätt, I guess.
Någon som vill vägleda mig lite genom livet just nu? För jag vet verkligen inte vad jag ska göra. Och det är mer komplicerat och invecklat än det här, men jag har inte riktigt tid att gå djupare in på det, för nu blir det duschen, sen kommer Älsk, sen blir det tacos, och sen drar vi oss på fest i Fyllinge.
Tchüss!

RSS 2.0