It's the end of the world as we know it, and I feel fine.
Sådär ja, nu har det varit nyår också! Man säger ju att det kommande året blir som nyårsafton var. De senaste åren har det faktiskt stämt skrämmande bra. Skiftet 2007/2008 var helt åt helvete, ett nyår man inte vill minnas, men tyvärr minns. Året som kom där var rätt jobbigt på många sätt. Sen kom skiftet 2008/2009 som var helt awesome ute hos Rasmus och hans brud och året som har varit kan jag inte säga annat än att jag är riktigt nöjd med. Det är det som skrämmer mig lite, att året kommer bli som nyårsaftonen var. Inte för att det var dåligt på något sätt alls, det är bara det att jag kommer inte ihåg nånting som hände efter 23.45. Ja, det är sant, jag minns inte tolvslaget, slå mig så hårt ni vill. Som tur är så har jag Nalle som har agerat minne för mig. Jag kan ta det ganska kortfattat, och jag tänker börja med det jag faktiskt kommer ihåg.
Först åkte jag hem till Nalle och så drog vi oss iväg till hans föräldrar där vi åt en väldigt god nyårsmiddag med hans bror, föräldrar och grannar. Ryggbiff och grejer, inte fy skam det inte. Blev några snapsar där som grannen bjöd på. "Sommarsnaps" hette den visst och den smakade till och med gott. Desserten serverades och sen vid kanske 20.30 kördes vi hem till Nalle där vi plockade upp Emil som körde oss till festen i Fyllinge. Vi kom dit och det var ishockey på TV:n, Sverige - Finland, och varje gång Sverige gjorde mål så var det ju dags att shotta. Sverige gjorde ju rätt många mer mål än vad Finland gjorde.. Slutade 5-1 eller något sådant, va? Matchen tog slut och Emil hade ju tagit med sig sitt shot-spel och tja, det gick väl sådär för mig och Mike, vi fick dricka rätt mycket på det där spelet. Vad hände sen då? Det är här någonstans som jag inte minns så mycket, eller rättare sagt, inget alls, så härifrån har Nalle fått fylla i. Det började i morse när jag vaknade och tog en titt på mina ben som var fulla av sår och blåmärken. Vände mig om i sängen och känner att aj, jag har ju blåmärke på ryggen också. Och på rumpan. Och på låren. Och på höften. Och i ansiktet. Det visade sig när Nalle vaknade att jag gjort en faceplant rätt in i väggen (Eller var det kylskåpet? Jag vet inte, ont har jag i alla fall). Så okej, där har vi smärtan i ansiktet avklarad. Sen kommer vi till resten av kroppen, och jag fick höra att jag gjort en "stage dive" rakt in i ett par köksstolar. Som Emil sa: "Den stage diven gick inte av för hackor alltså". Det räckte dock inte med en stage dive för att få alla mina sår och blåmärken, det var bara första orsaken, utan vi gick ju faktiskt hem sen också men det kommer jag till snart. Måste bara skryta lite med att jag hånglade tydligen med den snyggaste tjejen på festen under hela kvällen (Y). Då hade Nalle tänkt att hindra mig från att hångla med henne eftersom det faktiskt var otrohet, men han blev genast stoppad av Mike som bad honom låta bli med tanke på att det var två tjejer som stod och tog på varandra och hånglade. För att Nalle inte skulle bli svartsjuk fick han såklart också vara med.... Vad hände sen..? Ja, just det! Jag har ju glömt att nämna tolvslaget. Inte för att jag fått så mycket förklarat för mig om vad som hände då, men det verkade ha varit ett bra tolvslag, det hade tydligen varit jättemysigt med champagne, pussar och raketer. Efter ett tag somnade jag i en säng och Nalle hånglade vidare med snygg-tjejen (Nina heter hon för övrigt) tills han kom in och la sig hos mig. Dags att gå hemåt och vi tänkte att ah, men det är Nalle, Emil, Scott och jag som ska hem. Vi är fyra stycken. Om alla håller armkrok så stöder dem andra upp om någon skulle tappa balansen (Jag menar, det var ju halt ute och vi var rätt dragna allihop. Vi skyller mest på att det var halt ute, det känns lite bättre). Hjälpte det oss att vi var fyra som skulle stödja sig på varandra? Nej, inte så mycket. Vi har tydligen ramlat i omgångar allihop och under X antal tillfällen föll alla till marken. Hal is och grusat på några ställen är den andra orsaken till mina sår och blåmärken. Blev ett stopp på Statoil för att köpa fyllemat och där träffade jag tydligen Dallas.. ? Han berättade i alla fall för mig idag att jag var rätt full på Statoil i natt. Där kan jag väl inte annat än att hålla med eftersom jag inte ens minns att jag var där...?
Sen fortsatte vi att gå mot lägenheten på Andersberg och där kan jag tänka mig att vi däckade rätt snabbt. Vi var väl hemma vid halv sex eller något i den stilen.
Well, detta var nyårsafton i korta drag, men det sägs att jag har haft väldigt kul och alla andra som var på festen (Vi var ca 10-12 pers kanske) har haft riktigt roligt. Så långt som jag kommer ihåg var det väldigt lyckat i alla fall, så jag är fett nöjd med nyårsaftonen, därför får året gärna bli ett fett nöjt år, men det behöver kanske inte vara en minneslucka på 365 dagar?
Idag har det varit rätt lugnt, som tur är. Jag tog bussen hem till Mike eftersom jag självklart hade glömt min mobiltelefon där. Nalle hade tagit fel rock med sig hem och så ville han ha hem ölen som han lämnade kvar så jag hämtade det också. Ringde morsan som fick komma och hämta mig i Fyllinge då jag var för lat för att ta bussen. Skulle egentligen hämtat Emils bil också, men med tanke på att jag fortfarande inte var, som jag kom fram till genom att blunda och känna att hela världen snurrade runt, helt nykter, och lite grupptryck från folket hos Mike som var kvar sen igår, så lät jag bilen stå kvar. Kom hem och satt och kollade på Ivanhoe med familjen enligt tradition. Jag satt i Mozarts säng och gav honom massage tills han blev så trött så att han ramlade omkull, haha, så söt han var som riktigt kämpade med att hålla ögonen öppna och sitta upp i mitt knä. Som sagt så klarade han bara av 40 minuter innan han ramlade ihop.
Körde brorsan och Jessica till Nyhem en sväng med och sen ville jag bara hem och spy. Jag spydde dessvärre inte och jag mår fortfarande förjävligt. Det är visserligen självförvållat och jag hade ju faktiskt riktigt kul igår så jag har ingenting att klaga på mer än att min kropp är totalt demolerad.
Nu har mamma, Sten och jag haft chill i 1,5 timme med Magnus Betnérs "inget är heligt" och snart är det nog dags för mig att dejta kudden och min underbara madrass.
So long! och ha en underbar start på 2010!!
Kommentarer
Trackback
