All we need is an ice cream and a hug.

Har varit en rätt jobbig helg men det börjar bli bättre nu. Om bara huvudvärken kunde lugna ner sig med? Knarkar panodil och ibumetin som jag sväljer ner med apelsinjuice. Lat har jag blivit med. I helgen mådde jag riktigt dåligt, bland annat av antibiotikan, men igår mådde jag bättre och var i stan med Maria under dagen. Jag skulle jobbat på kvällen men ställde in det. Det är inte min grej att ställa in jobb om jag inte ligger på dödsbädden. Det där med skatteåterbäringen är typ farligt. För även om jag inte jobbar något på heeeela månaden så kommer jag få ut mer pengar än vad jag brukar när jag faktiskt jobbar. Det är lite illa.


I lördags var jag i stallet för att ta en promenad med Sheya. Hon är så himla mysig och vi hade jättefint väder. På väg därifrån så såg jag en polisbil och en ambulans och det visade sig att det var där den där 73-åriga kvinnan blivit mördad och precis hittad när jag körde förbi. De höll på att sätta upp avspärrningsband och sånt just då. Bara ett par hundra meter från stallet. Lite läskigt att veta att det är såna idioter som springer omkring där.... Köpte även ett akvarium på 200 liter för 200 spänn i lördags och då fick jag pump, doppvärmare, engelsk sjösten, dekorationer och sånt till. Helt galet. Så nu ska jag bara lyckas få tag på en snygg byrå eller skänk eller något att ställa det på. Jag hade lånat morsans bil som jag glömde lämna tillbaka innan jag gick och la mig på kvällen så på söndagmorgonen åkte jag till Trönninge för att ta bussen hem igen. Mamma och Sten bråkade lite och mamma bad mig ta hand om hästen den dagen så jag tog med mig Mozart och så åkte vi iväg. Mozarts halsband var väldigt slitet så först åkte vi till Grizzly och köpte ett nytt till honom och han fick vara med inne i butiken vilket var ett paradis för honom. Bara massa olika hundben och hundgodis överallt ju! Så han fick välja något att ta med sig till stallet och ett grisöra blev det. Väl framme i stallet så ville Petra ha hjälp med att bygga hage så det gjorde vi och sen gick jag, Sheya och Mozart ut en runda i skogen. Ni skulle bara veta hur lycklig man känner sig när hunden springer lös och hästen går i slappt grimskaft som man lika gärna kunde tagit av egentligen och solen skiner in mellan träden. Så väluppfostrade djur och en underbar dag. (Har en jättefin bild på det här men eftersom min mobil inte fungerar som den ska så kan jag inte få in bilden i datorn..)


Sheya var på återbesök hos veterinären igår och det visar sig att behandlingen går åt rätt håll. Så nu ska hon genomgå samma behandling igen i tre veckor och sen ska vi kunna sitta upp på henne och skritta lite till en början, för att senare kunna trava lite och sedan ta ett par galoppsprång. Så om inte alltför lång tid kommer hon kunna ridas som vanligt igen och hon kommer inte ha ont, så mamma har beslutat sig för att vi ska behålla henne vilket känns awesome! Hon skulle egentligen ha åkt tillbaka till Sveg nu i helgen, men så blir det icke :)


Ikväll är det jobb som gäller, vilket jag inte tänkt ställa in... Imorgon kväll är det också jobb, torsdag, fredag, lördag och söndag är det också jobb. Jag skulle alltså jobbat 7 dagar denna veckan, så kanske borde jag inte ha jättedåligt samvete för att jag unnade mig lite ledighet igår?  Och nu är det så att Annie Anka har kommit hem från Spanien, hon har ju varit borta sedan i höstas, så efter jobbet på lördag blir det dejt med Annie! Himmelens kul! Och på måndag är jag ledig vad jag vet än så länge så då blir det en fika med Elenor i staden.


Saker och ting börjar ordna upp sig, trots att jag inte kunde sova inatt för att jag hade ångest över något, vet inte riktigt vad. Gick till soffan för att kolla på tv och mådde ännu sämre. Så det blev sängen igen där Nalle sov och jag stirrade upp i taket. Sen vaknade jag 1,5 timmar innan klockan skulle ringa så då blev taket det jag vilade ögonen på igen. Well, sånt är livet, nu är det dags för mig att ta en dusch och diska lite.


All we need is an ice cream and a hug.


Banankontakt i min takt och min kontakt i din takt.

Vet ni hur kär jag är? Och att efter ett halvår fortfarande vara nykär är underbart. Jag älskar dig lika mycket som hela vida världen och tillbaka hem igen! 




Jag har världens bästa pojkvän, bara så ni vet.

One more kiss could be the best thing, one more lie could be the worst.

Ni vet hur det känns när man börjar bli förkyld, halsen börjar tjockna till, det kliar lite från halsen upp till öronen, ena näsborren rinner lite och rösten blir svagare. Man känner sig lite småfebrig emellanåt med och helt dåsig i hela kroppen på kvällen och sen när man vaknar nästa morgon så kan man knappt öppna varken ögon, mun eller andas genom näsan för att man är så förkyld. Det där stadiet "kvällen-innan-förkylningen-bryter-ut"-stadiet, så har jag känt det i snart 2 veckor. Otroligt jobbigt! Men nu vet jag i alla fall vad det beror på och jag har fått en antibiotika-kur för 9 dagar framåt. Vilket innebär inget sex och ingen alkohol. Alkoholen är inga problem eftersom jag ändå jobbar hela helgen men... SEXET DÅ?!! Well, vi får väl se hur det går...

I måndags blev det supa med Emil och Nalle. Vi delade på 80 cl Jäger, 3 liter vin, lite whiskey, varsin grogg gjord av baileys och mjölk, och så var det energidryck mellan allt det här. Ändå var jag inte bakis dagen efter. Nice!


Känner att jag varit lite dålig på att ta mig till stallet, att jag lämnat det för mycket till mamma, men jag har verkligen haft jättemycket att tänka på den senaste tiden. Lite dåligt samvete för det.


Varför skrattar jag när vi ska prata om något seriöst? Blir jag så nervös? För vad? Jag har ju ingenting att dölja, ändå skrattar jag bara bort det. Jag hoppas allt löser sig. Jag älskar dig mest i världen.

Losing a friend.

Hästen vi köpte för knappt 2 veckor sedan, Sheya, är verkligen den mysigaste och underbaraste hästen som finns. Hon är så himla go, kommer gående mot en innan man ens hunnit in i hagen, sniffar en i nacken, "skyddar" mig från unghästen när han blir lite galen i stallet, hon delar morot med mig utan att protestera och hon är helt underbar och trygg att rida ut ensam på! För säkerhets skull ville mamma göra ett böjprov på henne för att se att allt var okej, det är aldrig fel att göra, så i onsdags åkte hon till en veterinärklinik där det jobbar två kvinnor som är specialister på just böjprov. Mamma och Sheya hade fått en tid där 11:20 men då jobbade jag så jag väntade med att ringa tills jag hade slutat. Slutade jobba vid 15-tiden och ringde mamma för att se så att allt har gått bra, något annat hade jag inte förväntat mig eftersom hon aldrig visar att hon har ont eller något sådant överhuvudtaget. Det hinner knappt gå fram en signal innan mamma säger att det är riktigt illa. Sheya har tydligen förslitningar på skelettet på ena sidan, men för att vi inte ska vara oroliga och för att hon är så himla snäll så visar hon ingenting för oss utan belastar den andra sidan med dubbelt så mycket jobb i stället vilket i sin tur leder till att den ena sidan inte bygger några muskler och att hon har jätte-, jätteont. Min stackars tjej! När jag ringde mamma verkade det som om det inte fanns något annat att göra än att faktiskt ta bort henne, för hennes eget bästa. Men utredningen av hennes skada fortsatte och de har kommit fram till att det går att behandla henne, men att de inte vet hur hon svarar på behandlingen och därför kan vi inte vara säkra på att hon någonsin blir återställd och kan ridas igen. Mamma tyckte vi skulle behandla henne och ge henne en chans att bli bättre, men då sa jag emot. Att blir hon inte bättre så kommer det att vara svårare att slita sig från henne sen när vi haft henne i flera månader än vad det är att slita sig från henne nu när vi haft henne ett par veckor. Mamma blev först arg och tyckte jag var känslokall som säger att vi ska skicka tillbaka henne till Malin i Sveg där vi köpte henne, få pengarna tillbaka och leta efter ny häst. Men jag känner att om hon inte blir bättre så är det inte jättekul att faktiskt ha lagt 28 000 kr på ett pälsbeklätt djur som bara ska stå och tugga gräs som sällskap i hagen. Ja, jag tänker på mig själv och vad jag faktiskt vill ha ut av hästen, och det är att kunna rida ut i skogen, rida lite på bana, ta en och annan strandritt och vara med på roliga klubbaktiviteter där man träffar nya människor och deras hästar. I hagen knyter man inga kontakter och varken jag eller Sheya får ut något av att inte göra någonting. Efter mycket om och men har vi nu beslutat att vi behåller henne de 3 första veckorna av behandlingen innan hon ska på ett återbesök och sedan kör vi upp henne till Malin igen. Vi får bara hoppas på att Malin är så förstående att hon går med på det här. Det är ju ingens fel, det var ju ingen som visste att det var så här eller skulle bli så här. Det är hårt just nu, och jag grät oavbrutet i flera timmar efter samtalet i onsdags och Bela fick sitta och trösta mig. Usch, mitt hjärta vill verkligen inte att hon ska åka tillbaka, vi som klickade så bra redan från början. Gumman då, varför?
I torsdags åkte Bela och Oscar hem till Mariestad för att gratulera Oscars mamma som fyllde år. Bela kommer hem i morgon (Söndag) igen, men ska åka till Öland med klassen på måndag morgon och är borta till onsdag. Oscar däremot ska antagligen stanna ett par veckor i Mariestad för att jobba lite. Cash måste göras. Så jag har lägenheten för mig själv jättemycket nu! Faktiskt inte så tomt som jag föreställde mig att det skulle vara ensam på 92 kvadrat.
I torsdags var det även middag hos Nalles föräldrar vilket var väldigt trevligt. Hände en liten sak bara som jag inte kommer kunna släppa på ett tag... Men, men, maten var god och i övrigt var det väldigt kul. Marija var ju där med :)


Igår var det fredag och jag jobbade på Concilia under dagen och blev lite befordrad! Mina "chefer" har snackat ihop sig och vill att jag ska börja hjälpa dem med lite mer administrativa grejer istället för att bara sitta och ringa. Känns väldigt bra att dem litar på mig. En av grejerna som skulle gjorts nästa vecka fick jag tacka nej till eftersom jag kommer jobba på hotellet hela nästa vecka men så sa jag att Freddie kanske kunde göra det istället för mig, han har ju varit där längre än vad jag har. Då sa Ida att "njee, det är dig vi vill ha för det här, eftersom vi vet att du är duktig, har jobbat här länge, sköter jobbet med fina resultat och har aldrig gjort oss besvikna, så vi vill gärna att det är du som hjälper oss med det här och vi skulle faktiskt vilja anställa dig till att bli 'en av oss' men vi har inte tillräckligt med timmar för att kunna dela upp det på en person till, tyvärr".  Hur härligt är inte det att höra? Jag gillar verkligen mitt jobb.


På kvällen kom Nalle och Emil hem till mig och åt middag, fläskfilé i en faktiskt väldigt god sås och ris till det. Nalle fick pysa till jobbet och Emil satt kvar en stund och kollade klart på Fun with Dick and Jane med mig.
Vid 3:00 vaknade jag av att Nalle satt i fåtöljen bredvid mig, lika snygg som alltid, grrr!


Idag har vi tagit det rätt lugnt, jag var i stallet en stund i morse och i eftermiddags beställde vi thaimat från Chiang Mai och Emil köpte kebab. Sedan begav sig Nalle och jag hem till mig där vi gjorde daimglass och slickade skålar, mums! Just nu är smeten i frysen för att frysas till glass så är den klar lagom till Nalle kommer hem i natt efter jobbet.


Dags för mig att ta tag i disken som de senaste dagarna fört med sig och sen hinner jag faktiskt sova en halvtimme innan världens bästa pojkvän kommer hem. Vi har verkligen haft helt underbara dagar nu och jag är helt väldigt mycket massa kär i honom. Du är den bästa som finns, jag älskar dig!

Back to the future.

Trodde inte det var möjligt att sakna något som jag vet att jag inte vill ha tillbaka. Hur mycket man än saknar det så hoppas man innerligt att det inte upplevs igen. Otroligt konstig känsla som jag inte kan förtränga en längre period, för rätt som det är så saknar jag det igen, men hela tiden vet jag att det aldrig kommer tillbaka. Och det är jag glad för.

This is the time, it's a delicate line to the beginning of what's yet to come.

Har jag berättat att det var fest för Bela förra helgen? Det var det i alla fall och helskotta vad jag inte var nykter. Men kul hade vi! Först festade vi här hemma med en massa folk, sen Asian och sist Corner. Man mådde ju som man förtjänade på söndagen.. Usch!
I fredags var det valborgsmiddag hos Nalles föräldrar efter jobbet och efter middagen tog vi oss till majbrasan i Vilshärad. Emil som också var med körde Nalle till jobbet på hemvägen och jag och Emil fortsatte hem. Jag gick och la mig och Emil gick hem och drack med Scott. Kl 02:10 ringde Nalle och frågade om jag kunde hämta honom i stan och kär som man är så ställer man upp. 02:20 var jag framme och då körde jag, Nalle och Staffan hem till Nalle där Emil och Scott var. Drack lite och åt vitlöksbröd och popcorn kl 4 på morgonen, mums! Ca 05:10 gick vi och la oss och sen vaknade jag 5 timmar senare och kunde inte somna om vilket var vääääldigt otaktiskt med tanke på att jag skulle iväg till Sveg den kommande natten. Var i helvete ligger Sveg tänker ni då? Mjo, det ligger ganska exakt 12 timmar med bil uppåt i Sverige. 75 mil tror jag vi kom fram till. Mamma och Margaretha (Kvinnan vi ska ha Sheya, den nya hästen, hos och där vi hade Zorita, vår förra häst) kom och plockade upp mig på Andersberg kl 01:50 natten till igår (Söndag) och sedan började vi resan upp till Sveg. Ganska segt med tanke på att man inte får köra mer än 80 km/h med hästtransport där bak. Men det gick bra en bit och när det var dags att kolla på kartan (Vi var ett par mil från Trollhättan då) så stannade vi till utanför en mekonomen-verkstad och där låg även en bensinstation som utförde bilservice. Anledingen till att jag berättar detta är att vi inte fick igång bilen igen när vi skulle fortsätta färden och klockan var 04:20 så därför var ju ingenting öppet - varken macken eller verkstaden. Typiskt va? Sten hade berättat för mamma att vi hade gratis vägassistans om det skulle hända något utmed vägen men mamma bara skakade på huvudet och bara "ja, ja, det blir nog bra". Nu skulle vägassistansen komma till nytta. Mamma ringde och de skulle skicka ut en servicebil som skulle hjälpa oss. Ett par minuter senare kör två tidningsbudbilar in och tankar på macken så vi går ner och frågar om det möjligtvis har några startkablar, men icke. Den ena mannen sa att han hade det i sin privata bil en bit härifrån, men vi tackade och sa att vi ringt vägassistans men att vi inte vet hur lång tid det tar innan dem kommer. Tidningsbuden körde iväg och en halvtimme senare rullar en bil fram till vår bil och Margaretha tycker det var konstigt att vägassistansen skickade en privat bil att hjälpa oss, men det gjorde ju ingenting. När mannen stiger ur sin bil ser vi att det är tidningsgubben som kört och hämtat sin privata bil och kommit tillbaka för att hjälpa oss! Vilken ängel! Bilen kickar igång, Margaretha får en GöteborgsPosten och så kör vi vidare. Resten av vägen gick bra, vi såg en räv, en och annan älg och en jäkla massa skog. kl 13:45 (observera att vi startade 01:50) var vi framme hos Malin som ägde hästen och hon och hennes man bjöd oss på Tacos och sedan åkte vi bort till stallet. Så otroligt vacker hon är, Sheya. Jättemysig och trevlig i all hantering och väldigt rolig att rida. Malin lånade en islandshäst i stallet och jag tog Sheya och så red vi ut en runda i området. Det kändes jättebra. Vi mötte bilar utan ljuddämpare och grejer som bara gasade förbi allt dem kunde men Sheya brydde sig inte ett smack. Helt underbar häst, precis som vi hade föreställt oss henne. Vi kom tillbaka till stallet och mamma satte upp och testade henne i de olika gångarterna i paddocken. Oj, vad mamma var ringrostig! Men hon kommer väl in i det snart. Vi åkte hem till Malin igen och sov i 1,5 timme och sedan beställde vi pizza och skrev under köpekontrakt och tog emot pass, hästlicens, tävlingsbok, vaccinationspapper m.m. Vid 20:30 åkte vi till stallet igen och lastade in sadel, träns, täcken, mat och alla andra tillbehör och såklart hästen i transporten. 21:30 var vi iväg mot Halmstad igen och vägen  gick felfri! Vår Sheya stod helt stilla i transporten i 12 timmar! Otroligt duktigt. Väl hemma (vid ca nio i morse) ryktade vi henne, gick en promenad med henne i skogen och släppte ut henne i en hage full med grönt gräs. Det måste verkligen vara en omställnng för henne med tanke på att det var massa snö uppe i Sveg, sen hoppar hon in i en transport och nästa gång hon kommer ut så är det sommar.
Än så länge verkar hon trivas och jag ska dit en sväng ikväll med och se hur det är med henne.
Längtar till onsdag då jag ska rida en runda med henne :)
Har jag berättat att det var fest för Bela förra helgen? Det var det i alla fall och helskotta vad jag inte var nykter. Men kul hade vi! Först festade vi här hemma med en massa folk, sen Asian och sist Corner. Man mådde ju som man förtjänade på söndagen.. Usch!
I fredags var det valborgsmiddag hos Nalles föräldrar efter jobbet och efter middagen tog vi oss till majbrasan i Vilshärad. Emil som också var med körde Nalle till jobbet på hemvägen och jag och Emil fortsatte hem. Jag gick och la mig och Emil gick hem och drack med Scott. Kl 02:10 ringde Nalle och frågade om jag kunde hämta honom i stan och kär som man är så ställer man upp. 02:20 var jag framme och då körde jag, Nalle och Staffan hem till Nalle där Emil och Scott var. Drack lite och åt vitlöksbröd och popcorn kl 4 på morgonen, mums! Ca 05:10 gick vi och la oss och sen vaknade jag 5 timmar senare och kunde inte somna om vilket var vääääldigt otaktiskt med tanke på att jag skulle iväg till Sveg den kommande natten. Var i helvete ligger Sveg tänker ni då? Mjo, det ligger ganska exakt 12 timmar med bil uppåt i Sverige. 75 mil tror jag vi kom fram till. Mamma och Margaretha (Kvinnan vi ska ha Sheya, den nya hästen, hos och där vi hade Zorita, vår förra häst) kom och plockade upp mig på Andersberg kl 01:50 natten till igår (Söndag) och sedan började vi resan upp till Sveg. Ganska segt med tanke på att man inte får köra mer än 80 km/h med hästtransport där bak. Men det gick bra en bit och när det var dags att kolla på kartan (Vi var ett par mil från Trollhättan då) så stannade vi till utanför en mekonomen-verkstad och där låg även en bensinstation som utförde bilservice. Anledingen till att jag berättar detta är att vi inte fick igång bilen igen när vi skulle fortsätta färden och klockan var 04:20 så därför var ju ingenting öppet - varken macken eller verkstaden. Typiskt va? Sten hade berättat för mamma att vi hade gratis vägassistans om det skulle hända något utmed vägen men mamma bara skakade på huvudet och bara "ja, ja, det blir nog bra". Nu skulle vägassistansen komma till nytta. Mamma ringde och de skulle skicka ut en servicebil som skulle hjälpa oss. Ett par minuter senare kör två tidningsbudbilar in och tankar på macken så vi går ner och frågar om det möjligtvis har några startkablar, men icke. Den ena mannen sa att han hade det i sin privata bil en bit härifrån, men vi tackade och sa att vi ringt vägassistans men att vi inte vet hur lång tid det tar innan dem kommer. Tidningsbuden körde iväg och en halvtimme senare rullar en bil fram till vår bil och Margaretha tycker det var konstigt att vägassistansen skickade en privat bil att hjälpa oss, men det gjorde ju ingenting. När mannen stiger ur sin bil ser vi att det är tidningsgubben som kört och hämtat sin privata bil och kommit tillbaka för att hjälpa oss! Vilken ängel! Bilen kickar igång, Margaretha får en GöteborgsPosten och så kör vi vidare. Resten av vägen gick bra, vi såg en räv, en och annan älg och en jäkla massa skog. kl 13:45 (observera att vi startade 01:50) var vi framme hos Malin som ägde hästen och hon och hennes man bjöd oss på Tacos och sedan åkte vi bort till stallet. Så otroligt vacker hon är, Sheya. Jättemysig och trevlig i all hantering och väldigt rolig att rida. Malin lånade en islandshäst i stallet och jag tog Sheya och så red vi ut en runda i området. Det kändes jättebra. Vi mötte bilar utan ljuddämpare och grejer som bara gasade förbi allt dem kunde men Sheya brydde sig inte ett smack. Helt underbar häst, precis som vi hade föreställt oss henne. Vi kom tillbaka till stallet och mamma satte upp och testade henne i de olika gångarterna i paddocken. Oj, vad mamma var ringrostig! Men hon kommer väl in i det snart. Vi åkte hem till Malin igen och sov i 1,5 timme och sedan beställde vi pizza och skrev under köpekontrakt och tog emot pass, hästlicens, tävlingsbok, vaccinationspapper m.m. Vid 20:30 åkte vi till stallet igen och lastade in sadel, träns, täcken, mat och alla andra tillbehör och såklart hästen i transporten. 21:30 var vi iväg mot Halmstad igen och vägen  gick felfri! Vår Sheya stod helt stilla i transporten i 12 timmar! Otroligt duktigt. Väl hemma (vid ca nio i morse) ryktade vi henne, gick en promenad med henne i skogen och släppte ut henne i en hage full med grönt gräs. Det måste verkligen vara en omställnng för henne med tanke på att det var massa snö uppe i Sveg, sen hoppar hon in i en transport och nästa gång hon kommer ut så är det sommar.
Än så länge verkar hon trivas och jag ska dit en sväng ikväll med och se hur det är med henne.
Längtar till onsdag då jag ska rida en runda med henne :)

Helmer is the man.

Bilen ska ju besiktigas i morgon bitti och min vänstra framlampa såg vi var trasig. En lampa är lätt bytt så Sten skulle göra det åt mig, men igår när jag kom hem till Sten och Mozart så visade det sig att det inte bara var att byta lampan, utan det var även själva insatsen som på något vänster lyckats smälta, så Sten kunde inte få ut lampan. Upp tidigt i morse för att sticka till MotorHalland och se om de kunde hjälpa mig. Javisst, det kunde dem men det skulle kosta 2150 kr. DET tänker jag inte lägga på en bil som jag ändå ska sälja. Kör iväg och ställer mig på en parkering, ringer mamma och frågar henne vad jag ska göra. Om jag ska skita i att bilen inte går igenom besiktningen och sälja den som reservdelsbil istället. För det är väl inte någon som lägger 2150 spänn på att lampan ska fungera på en så pass gammal bil. Sen kommer jag på "Ahaa! Bil-Helmer!". Han har haft min bil i sin verkstad ett par gånger innan så jag ringde honom, men han skulle resa bort imorgon och vara borta hela nästa vecka så det såg tight ut. Men nu var han hemma en timme på förmiddagen så jag fick komma dit direkt, han tittade på det, pillade lite, kollade om han hade rätt lampa hemma. Och det hade han! Efter ytterligare en halvtimmes pillande så var det klart och vad skulle han ha för detta undrade jag. Helmer: "Hmm... lampan kostar 70 kr och den där kabeln jag satte dit går på ett par tior, så vi säger väl en hundralapp, är det okej?"

Alltså Helmer är en ängel. Verkligen världens finaste och bästa ängel. 

Igår var Madde hos mig och vi åt upp en hel marängtårta med marabouchoklad (Ni vet en sån där Frödinge eller Almondy) - Massa gott!
Igår kväll skulle även en tjej titta och provköra Weeby men hon fick förhinder och kunde inte komma förrän nästa vecka. Jag har dock redan haft 4 stycken som kollat på den och två av dem är intresserade så det känns ganska bra, såklart beroende på hur besiktningen går imorgon. 

Idag var jag så lycklig över att Weeby fick en lampa så jag åkte och köpte lite stimfiskar och en annan fisk. Den andra fisken är kungen i akvariet så han heter Carl XVI Gustaf, de andra är ju sitt lilla gäng så dem får heta X-team. Mitt akvarium börjar bli fint!

Ikväll är det jobb, imorgon är det jobb och på fredag är det jobb. Lördag är det Hylte en stund och sen är det lugnt fram till natten då jag, mamma och Margaretha åker och kollar på Sheya (Hästen) och förhoppningsvis kommer vi hem med henne på måndag! Hoppas, hoppas, hoppas =)

Brummmmmm...!

Kom nyss hem från Vallås där jag mötte upp ett par som var intresserade av Weeby (min bil). Killen var faktiskt riktigt imponerad, tjejen var rätt blåst, men trevlig. Han hade provkört 3 andra golfar nu den senaste tiden och han sa att Weeby är den som är roligast att köra och bäst skick både invändigt och utvändigt. Känns toppen! På måndag kommer en kille som kör från Helsingborg och vill titta på och provköra Weeby, och förhoppningsvis blir det ett köp :) Vore nice med lite pengar just nu. Satte ut den på blocket för 13 000, så jag hoppas på nåt runt det iaf. Minst 10 000 har jag lovat mig själv. Annars behåller jag honom.
:)

Place your hand in mine.

Visst rullar det fortfarande? Livet, alltså. Idag har jag varit och klippt mig och slingat håret på John Bauer. Dem som går frisörlinjen där är väldigt, väldigt duktiga. Jag blir verkligen alltid supernöjd när jag har varit där. Idag var det en tjej som heter Sara och går i tvåan som tog hand om mitt hår. Jättetrevlig och duktig tjej. Plus att jag älskar att gå dit för att dem ger mitt hår komplimanger hela tiden. Läraren är fantastisk på komplimanger! Sånt som förgyller dagen lite! Något annat som förgyllde dagen var när jag skulle från John Bauer till bussen hem och jag träffade på Nalle i stan som sa: "Fan vad snygg du blev, älskling! Du kommer få så jäkla mycket sex ikväll." Haha, love it!

Förra veckan träffade jag Madde och Emma en eftermiddag/kväll hemma hos Emma. Det var verkligen roligt att träffa Emma igen eftersom det var 1,5 år sedan sist. Minns första gången jag träffade henne... Madde och jag åkte upp till Skällinge där Emma bodde och vi alla tre satt och grät på en kyrkogård i flera timmar. Det var nog drygt 2 år sedan nu tror jag. Man förstår inte riktigt hur fort tiden kan gå, och trots att det går så fort så hinner man mogna så mycket. Jag får inte ihop det.

Tror det var på onsdagen förra veckan som vi tre träffades och sen på torsdagen så kom Emma hem till mig och tog en kaffe och så körde vi Nalle till Oskarström.


I söndags kom Elenor hem till mig som planerat för att kolla på "The Notebook" tillsammans och äta persikohalvor med "glass med vaniljsmak". (Det stod så på glasspaketet, haha!). Det var en väldigt bra film men jag grät inte en tiondel så mycket som jag grät när jag såg "Ps. I love you". Har ni inte sett den - se den!


Igår skulle jag in till stan och köpa en present åt Bela som fyller år på lördag, då blir det fest! Eftersom jag inte ville gå in i butiken ensam och köpa en rosa, glittrig jättedildo så hängde Emma och hennes fästman Robin med. Bela läser inte bloggar, så därför spelar det ingen roll att här står vad hon ska få i 20-årspresent. DILDO DILDO DILDO DILDO DILDO! Näe, skämt å sido, men Ösc har inte gett henne sex på ett tag (Sover man vägg i vägg är det inte så svårt att märka) och på Belas temperament går det inte heller att förstå något annat. Så därför ska jag ge henne 19 cm rosa kärlek.

På söndag fyller Nalles pappa år så då är vi bjudna på middag och självklart kommer Maria vara där med Jesper också :)


Trots att jag jobbar så mycket som jag gör så känns det väldigt bra att jag faktiskt hinner träffa mina kompisar också. Visst, det blir bara ett par timmar åt gången men det räcker faktiskt. Hellre korta stunder och oftare än långa stunder och sällan. Precis som med sex, inte sant?
Nästa helg, den första maj, så åker mamma, Margaretha och jag upp till Sveg (Som ligger i norra delen av Mellansverige) och - förhoppningsvis - kommer vi hem den tredje maj med en häst. Vi har hittat världens vackraste arabsto som verkar helt underbar på alla sätt och vis, och vi är helt sålda på henne. Vi kom överens om att mamma betalar hästen, men så betalar jag boxplats och foder varje månad. Känns rättvist och jag är så sjukt exalterad. Jag hoppas verkligen att det blir ett köp. Längtar efter att rida ut i sommar, och jag har lovat Pauline att rida orientering (tävling) med henne bara någon vecka efter vi fått hem hästen. Jag hoppas verkligen. Åååååh!
Livet är min bästa vän just nu. Underbart! Och i morgon är det lön, och i helgen är det ännu mer jobb och så är det Bela-fest!
Nice.

Anytime.

Du kommer också hamna där.
Ni gör det allihop.
Fan.

Kuken har inga ögon.

Hade ett väldigt intressant samtal i köket med Oscar idag...
(...)
Jag: Vadå? Har du Back-ups?
Ösc: Jag har mina nummer. He he he...
Jag: Du skojar? Du har ju tjej!
Ösc: Meh, alla killar har back-ups. Fall i fall liksom, det är la inte så konstigt.
Jag: Fy fan vilka svin ni är...
Ösc: Vadå? Som om inte du har back ups? Typ Jocke, är inte han back up? Eller Kenny?
Jag: Alltså... Dem är ju inga back-ups i den benämningen som du menar. Vill jag ha sex så är det inte så svårt att få men man VILL ju inte ligga med vem som helst. Ligger ni killar med vem som helst, hur hon än ser ut?
Ösc: Amanda, nu ska jag lära dig en sak om livet. Kuken har inga ögon.




What a wonderful world.

Livet är fint, eller hur? Har faktiskt fått en hel del gjort den senaste tiden men jag inser ju själv att jag inte kan skriva om varje dag från tre veckor tillbaka så jag tar det lite kort istället.

Jobbade hela påskhelgen, men vi tajmade ändå in en påskmiddag hos älsklingens föräldrar och en påskmiddag hos mina föräldrar. Påskmiddagen hos Nalles föräldrar som Maria och jag skrämt upp oss så mycket inför, gick faktiskt riktigt bra... tror jag. Kändes bättre än det brukar i alla fall.

Sedan någon gång där mitt i veckan efter påsk så fyllde Nalles kompis Kim 21 så vi var ditbjudna och firade henne ett par timmar. Hennes mamma och hennes mormor var också där och hon har typ en av världens goaste mormödrar! Jag blev typ kär =)  Samma dag lagade jag min bil som jag hade räknat med skulle gå på ca 3000 kr, men nej då, min lille Bil-Helmer skulle bara ha 1300 kr för hela kalaset! Positivt, positivt!

I fredags körde jag hem till Mozart och hämtade honom och sen körde vi hem till Nalle för att skjutsa honom in till stan vid 23-tiden. Mozart fattade inte så mycket varför han skulle åka med, men han tyckte det var trevligt att hitta på något på fredagkvällen istället för att sitta hemma och dega med mamma och Sten. Mamma var lite nipprig över att släppa iväg sin lille son på äventyr "mitt i natten" -.- Men jag och Mozart bestämde oss för att dra till McDonalds på Eurostop för varsin Cheeseburgare och väl där så var klockan 23 och det är tydligen då dem stänger. Som tur var så var det Jonas som hade hand om stängningen (har inte träffat honom sen oktober förra året, så det var kul att se honom igen). Mozart tyckte det var skitkul att han såg någon han kände igen och Jonas gick in och hämtade en överbliven hamburgare som Mozart fick tugga i sig. Efter det var Mozart nöjd och vi bestämde oss för att åka hem till mamma igen. Mamma frågade honom var vi hade varit någonstans och vad vi hade gjort och Mozart blev helt till sig och visste inte hur han skulle berätta, så han studsade runt på alla fyra -  jämfota, jag skojar inte, jag har aldrig sett honom på detta viset innan. Han studsade runt och sprang över soffan och sprang över sin säng och kastade runt med ben och sin kudde, helt galen, men mamma förstod i alla fall att han haft en bra kväll. Dagen efter, på lördagen skulle mamma och Sten iväg på golftävling så jag åkte hem till Mozart och så gick vi en långrunda längs stranden. Mysigt!
I går fyllde Mozart 10 år, så jag åkte hem till honom för att lämna en present, och vad möts jag av? Att Mozart har 10-årskalas med hundkompisar och deras mattar och morsan har bakat ananaspaj och grejer. Herregud, vart är världen på väg?

Idag har jag jobbat och sen blev det bort till Brissmans Brandredskap där Stonie Baloonie satte på mina sommardäck, eftersom det är sista dagen för dubbdäck idag. Japp, klart man ska vara ute i sista minuten...
Hem, mata fiskarna och tända akvariet och sen var det dags att dra iväg igen och möta Madde för att gå hem till Emma. Kaffe och en massa tjejsnack i några timmar och vad fick man reda på? Jo, att Emma ska flytta till samma trapp som mig! KUL! Så nu har jag lovat att ge henne en Ikea-soffa som jag inte behöver.

Idag flyger Elenor hem från England så på söndag är det dags för henne att komma hit och äta gottigt och kolla på The Notebook med mig. Nice :)
Nu har jag ätit och precis kollat klart på kvällens Efterlyst, så nu ska jag diska och om 45 minuter pyser jag hem till världens finaste pojkvän för sömn.
Tjing tjing!

It's all about the money.

Min bebis har fått en ny, fin startmotor och nu ska jag bara fixa lampan där fram sen ska han säljas. Nu har jag bestämt mig. Nu har jag till och med skrivit det i bloggen så nu får jag inte ändra mig. Usch vad jag hatar mig själv för det här. Hade jag haft ett heltidsjobb hade det aldrig behövt hända. Bye bye, love.

Some people are only alive because it's illegal to shoot them.

Först tänkte jag bara berätta att det var en helt underbar trip till London. Jag orkar inte gå in på detaljer eller ens berätta något om vad vi gjorde, för just nu är jag lite - ganska så mycket, frustrerad. Därför tänker jag inte ladda upp några fina bilder heller som ni får njuta av. Jag tänker bara vara lite sur. Sur för att en del människor suger livslusten ur andra. Frustrerad för att jag verkligen inte ORKAR vänta på att skulden ska bli betald.


"Jag ska bara skaffa mig ett jobb först".
"Men du sa ju...."
".. jag vet, men jag ska bara skaffa mig ett jobb först. Du får 100 kr i månaden så länge". (Efter att hans mamma och jag talats vid såklart)
"Men jag ska ju ha 500 spänn i månaden, det har vi ju avtalat".
"Men jag kan inte ge dig det, jag har bara 7000 kr i månaden av soc".
"Aaa....men jag och alla andra som bor i lägenhet klarar oss på 4800 kr i månaden i alla fall, så du lever ju rätt gott på 7000".
"Nej det gör jag inte, för 7000 är det man får av soc för att det är det som kallas existensminimum, så då måste det ju vara så - att det  ska vara precis så man klarar sig på det".

Nej, detta var inte riktigt citat, men jag orkar inte skriva ner en lång JÄVLA FITTKONVERSATION, så jag tryckte ihop det lite - utan att ljuga. Eftersom han förmodligen aldrig kommer få tummen ur röven och skaffa sig ett jobb kommer jag få 100 kr/månad, uppdelat på 32 månader. Hur känns det? INTE SÅ JÄVLA BRA. Det kommer ta honom ca 2,7 år att betala av en skuld på 3200 kr, som han LÄTT kunde fixat på 5 månader. Dra in lite på supandet så ska du se att 7000 kr i månaden är en rejäl summa för att inte göra ett piss.

Jag vill bara vara arg en stund. Arg ska jag vara. Så jävla arg. Arg var det sista jag hörde.

I'm feeling glad, I got sunshine in a bag.

Mitt internet har varit nere ett bra tag nu, eller ah, rättare sagt, grannens internet har varit nere ett tag så jag har inte uppdaterat bloggen på länge. Egentligen har det hänt en del och varje gång har jag tänkt att "Haha! jag måste lägga upp en bild och skriva om det här i bloggen!". Och vad händer? Jag får inte tag i internet förrän jag kommer hem till familjen i Trönninge, och jag har inte med mig min egen dator så nixpix, det blir inga bilder och jag kommer nog inte ihåg hälften av vad jag skulle skriva om. Jag kan ju börja med Nalles födelsedag som var den 12:e mars. 11 dagar sedan? Oh yes. Jag tvingade i alla fall med mig halvsjuka Maria på förfest hos Nalle och Emil, och vi hade köpt in oss på alkoholen så det blev en massa goda drinkar, och med tappra och lyckade försök söp Nalle, jag och Emil ner Maria rätt rejält tills vi upptäckte att hela hennes värld snurrade och hon knappt kunde stå. Då stängde vi ute henne på balkongen tillsammans med Jesper. Även det var ett lyckat försök... Sen drog vi in till Asian Palace. Jag minns inte vidare mycket därifrån. Jag minns ungefär det här: Chipsmannen a.k.a Vin-araben, Kim och hennes morsa, Berra som flörtade stenhårt (Såg idag att jag fått ett mail av honom där det bara stod "Synd :(". Vad menar han med det?) och så har jag tydligen ringt taxi mot Jespers vilja. Jag var uppenbarligen för full för att bry mig. Hem till Nalle igen vid 2-tiden (Nalle hade redan dragit hem, men Jesper, Maria och jag, och kanske var Emil med (?) tog taxi hem) och vi hittade Nalle sitta spyandes på golvet. Jag gick och la mig hos honom (Jag har tydligen först protesterat och försökt lägga mig i soffan eftersom jag inte ville sova i hans spya i sängen). Var vaknar man upp? Jo, i Nalles spya i sängen. Hungrig som man var gick jag till kylen och åt en stor bit av pizzan som fanns kvar sen dagen innan - klassisk bakfyllemat. Herrejävlar vilket liv det blev när resten vaknade och såg att jag ätit av pizzan. Well, dagen förflöt med Maria och Jesper mysandes på madrassen, Nalle och jag mysandes i soffan - och så Emil. Maria och jag fick laga mat till pojkarna och så sprang vi till Lidl och köpte gottgott, såklart.


Vad har mer hänt? Har jag sagt att jag fått jobb på Clarion Collection Hotel Norre Park? Ja, det har jag antagligen. Jag jobbar i alla fall 6 dagar i veckan nu ungefär, känns häärligt! Och vad som är ännu bättre är att det är löning på torsdag! Men var befinner jag mig då? Jo, i England! Den här gången bär det av till London för att fira att morsan fyller 50. Vi åker i morgon bitti (Onsdag) och kommer hem söndag kväll/natt. Dygnen ska fyllas med bland annat Queen-musikalen "We will rock you", Imperial War museum, pubkvällar, The London Dungeon (om jag känner att jag har tid att gå dit igen), shopping, spökvandring i Notting Hill och självklart den efterlängtade fikan med Elenor! Massa bilder ska tas kan jag lova! Minns när jag var i Bournemouth på språkresa och kameran kraschade... KUL! Inte en enda bild har jag från min språkresa. Sån't é livet, får hoppas på att det går vägen denna gången helt enkelt.
Blir fem dagar utan min favorit, men jag kommer ju snart hem igen och för mig går nog tiden ganska fort. Värre är det för honom som är hemma och är sjuk och bara ska jobba.


Snackade med Maria i telefon idag (ovanligt?) och vi konstaterade att livet leker och allt är så jäkla underbart. Och se! Nu har solen varit här också, och snön är nästan borta. Som sagt - helt underbart. Kommer få en underbart fet lön på torsdag med och jag har världens mest underbara pojkvän. Jag älskar livet.

At the end of another lost highway.

Snart är det dags. Dags att söka in till högskolan. Om man nu ska söka in. Ska man det? Ja, jag tror det. Jag vill ha en utbildning och ett jobb som inte har med hotell och restaurang att göra. På tal om det, jag har fått ett nytt jobb, eller ett till jobb eller vad man ska kalla det. Clarion Collection, Hotel Norre Park. Känns bra att kunna variera mellan Concilia och Clarion, men fortfarande skitlöner. Gustav har visserligen lovat mig fast anställning/högre lön på Concilia... Men sker det inte tillräckligt snabbt så kommer jag gå över helt till hotellet om dem behöver mig för där har jag några kronor mer i timmen... Och ja, pengar är allt.


Det är därför jag känner att plugga vidare inte känns jättelockande med tanke på att jag är inställd på att jag inte vill ha något studielån som man kommer få betala av på i stort sett resten av sitt liv. Däremot, kan man ju åka till Norge och ta jobbet i Gol som jag har fått, jobba där i 3 månader, tjäna ihop pengar till ett busskörkort, jobba som bussförare (Väldig brist inom det yrket tydligen) till nästa höst då man börjar på en treårig utbildning och kanske jobbar som busschaufför under helgerna, så slipper man ta studielånet? Låter som en väldigt bra plan i teorin, inte sant? Det är dem där 3 månaderna i Norge som ställer till det för mig. Dem hade inte ställt till det så mycket om jobbet var i Oslo, för då är det bara att åka hem under helgerna, inga problem. Men det är lite svårare att ta sig från Gol (som ligger i närheten av Hemsedal) och jag kommer inte klara av dem tre månaderna utan Nalle. Om tre veckor i Portugal var ett helvete när jag och Chrisse varit tillsammans i tre månader så kommer ju inte 3 månader utan Nalle som jag då varit tillsammans med i 9 månader vara speciellt smärtfria. Nej, det kommer inte att fungera.
Om vi nu säger att jag ska söka in till högskolan då, vilken utbildning ska jag söka till? Well, jag har lite sug efter att bli personalchef, men vilken utbildning tar man då? Samtidigt så har min dröm alltid varit att arbeta med barn och ungdomar, genom ett yrke som psykolog eller terapeut eller något sådant, kanske ska man satsa på det? Fast samtidigt har jag ju verkligen alltid velat bli polis och den utbildningen är dessutom kortare än alla andra vilket innebär att jag kommer in i arbetslivet fortare och inte behöver vara "fattig student" eller "skuldsatt student" så länge. Men då måste jag verkligen börja träna. Måste ha någon som pushar mig till det. Brorsan var bra på det, han la upp ett schema/program för mig med exakt vad jag skulle göra, hur länge och hur många gånger jag skulle göra varje övning/träningsform, men när han flyttade till USA sket det sig. Någon som känner sig manad att pressa mig lite? Behöver verkligen komma igång och träna även om det inte gäller polisutbuildningen. Som asiaten sa till mig på Chiang Mai: "Do mååste vá sääääxii ti sooommalen!". Hon har väl rätt, I guess.
Någon som vill vägleda mig lite genom livet just nu? För jag vet verkligen inte vad jag ska göra. Och det är mer komplicerat och invecklat än det här, men jag har inte riktigt tid att gå djupare in på det, för nu blir det duschen, sen kommer Älsk, sen blir det tacos, och sen drar vi oss på fest i Fyllinge.
Tchüss!

Wherever you are is where I'd like to be.

Vad sägs om ett varmt bad och en bra bok? Låter underbart... Går in i badrummet och tappar upp badet med det varmaste vattnet i kranen för att den sista minuten kunna fylla upp med kallt vatten så det blir sådär lagom varmt och behagligt. Sätter mig vid datorn och låter kranen stå på en stund tills karet är nästan uppfyllt då jag går in och byter till iskallt vatten. Finally, badkaret är fyllt och det är dags att kliva ner. Utan att i förväg känna på vattnet sätter jag ner den vänstra foten och skållar den. Det sticker fortfarande i den. Fan, vad ont det gjorde. Well, jag tappar ut lite av vattnet så att det får plats nytt kallt vatten för att temperaturen ska bli lite mer lagom. Perfekt. Sätter ner den vänstra foten i vattnet igen och det är ganska varmt, men inte alldeles för varmt. Dags att gå i med hela kroppen så jag lyfter i den högra foten med och skållar den. Helvete, vad ont det gjorde. Nu var båda fötterna skållade och de känner inte längre av att vattnet är alldeles för varmt, men för att jag inte ska vara allt för dum och skålla resten av kroppen sätter jag mig på badkarskanten med fötterna i vattnet och bara sitter. Efter några minuter orkar jag inte längre så jag går i med hela kroppen. Det är varmt, men jag skållas inte. Tar fram boken som ligger i ena hörnet av badkarskanten och sjunker ner i det varma vattnet och börjar läsa. Otroligt fängslande bok. Den gör en så upprörd och arg och just därför kan jag inte sluta läsa den. Svetten rinner ner för pannan och kring halsen. Vattnet är verkligen varmt. Det var inte förrän dropparna rann över mina läppar och jag kände att dem smakade salt som jag insåg att jag faktiskt ligger och svettas i badet. Hur länge har jag legat i vattnet nu? Jag vet inte, men jag kände att jag svettats så mycket att jag inte hade någon vätska kvar i kroppen, så jag behövde gå upp och dricka ett glas vatten. Jag slänger i väg boken så långt ifrån badkaret som möjligt för att den inte ska bli blöt, drar ur proppen och tar fram duschslangen. Vattnet jag väljer att duscha i är nästan iskallt. Svalkande och uppfriskande. Grabbar tag i schampo-flaskan och börjar massera in det i håret. Ögonblicket senare vaknar jag upp av att jag har väldigt ont i bakhuvudet och allt flimrar framför ögonen. Det ser inte ens ut som ett badrum jag är i. Jag ser inte riktigt vad någonting är. Reser mig upp men faller ihop lika snabbt igen, fast fortfarande vid medvetande. Försöker samla mig lite för att gå upp och torka mig efter duschen. Ställer mig framför spegeln och ser att jag inte har sköljt ur håret ännu. Dags att ta sig tillbaka till badkaret och jag börjar skölja ur håret. Allt flimrar fortfarande som små diamanter i olika färger. Eller om det är igen, jag vet inte riktigt. Stänger av duschen och sätter mig på badkarskanten för att samla mig och få grepp om situationen lite. För att få hela rummet att lugna sig. I nästa stund ligger jag på golvet och stirrar upp i taket som bara snurrar. Hur hamnade jag här? Sätter mig upp på golvet och lutar mig mot väggen tills allt slutat snurra och allt slutat flimra. Jag minns inte hur jag hamnade här vid köksbordet och inte heller att jag tog fram en mugg och fyllde med vatten. Jag ser att det har varit vatten i muggen, men jag minns inte att jag har druckit ur den. Just nu minns jag inte ens att jag började skriva det här inlägget. Ligger mina kläder kvar inne i badrummet? Jag stängde av kranen va? Hann jag skölja ur hela håret innan jag svimmade andra gången? Jag minns inte. Känner att jag behöver dricka vatten, men mina ben har domnat av. Inte helt, för jag känner att det sticker i dem, men jag lyckas inte lyfta ner foten från stolen snett emot mig och det andra benet vägrar ta spjärn när jag försöker resa mig. Kanske vågar jag inte resa mig, med rädsla för att falla ihop igen. Jag ska sitta här ett tag.

We're wasting our time, Watching our old reruns, Waiting for the good one that never comes.

Jag har verkligen inte uppdaterat bloggen på ett jäkla bra tag nu. Jag har inte tillräckligt med energi att skriva nåt jätteavancerat och långt idag (trots att jag lagade en awesome måltid med ren improvisation, grönsaker, pasta och annat). 

Updates: Bela och jag har flyttat in i lägenheten på Andersberg (Jag älskar den!) och Oscar har bott här nästan hela februari men flyttar in på riktigt första mars. För er som inte är tillräckligt uppdaterade så är Oscar Belas kille. Jag trivs väldigt bra med mina roomies, förutom att jag och Bela inte kommer överens om vilken soffa vi ska skaffa... Hon kan tänka sig att lägga ut 15000 spänn på en soffa, medan jag tycker att vi lika gärna kan köpa nåt på blocket för 1500. På möbelladan kan man få välvårdade soffor för typ 300 spänn, men nehe då, det duger inte för lilla Bela. Vi får se hur det blir med den saken, men jag kommer inte ge mig. Jag har filat lite på en plan som jag hoppas kan funka... he he he ;)


Mer updates: Dessutom har jag börjat jobba heltid på Concilia.  Nu vet jag att en del tänker: "Vad är det för något?", andra tänker "Åh nej! Skaffa ett riktigt jobb för fan!" och en annan del av er tänker "Härligt att hon fått ett heltidsjobb!". Först och främst, Concilia är ett marknadsundersökningsföretag som gör intervjuer via telefon. Nu vet jag att en del av er som tänkte "vad är det för något?" tänker "Åh nej, Skaffa ett riktigt jobb för fan!" men då säger jag FUCK YOU. För det andra så trivs jag otroligt bra på jobbet nu. Jag jobbar dagtid, mellan 08:30 och 16:30 och vi är ca 6 stycken som jobbar varje dag så vi har blivit som ett litet gäng och går väldigt bra ihop. Jag har märkt att det är när internskämten börjar bildas som man börjar trivas riktigt ordentligt. Jag kan inte säga att jag älskar mitt jobb, då ljuger jag. Men hade jag haft kanske 25 spänn mer i timmen så hade jag älskat mitt jobb. Det är ju ganska dåligt betalt men samtidigt har jag räknat ut att om jag jobbar heltid, Oscar flyttar in, jag betalar hyra, mobil, mat och busskort varje månad så kommer jag ändå ha ca 3000-4000 kr över som jag kan göra vad jag vill med, typ spara, köpa Kitkat eller åka till Spanien för. Det är nice.


Ytterligare updates: Jag har egentligen inget internet förrän förhoppningsvis fredag den 19 februari, men jag har hittat en trevlig granne här någonstans på Dlinks nät som delar med sig av lite internet så det fungerar då och då och jag klagar inte.
Välkomna hem till oss på en fika gott folk! (Inflyttningsfest ordnas när vi skaffat soffa och hemförsäkring...)

In i duschen nu och sen hem till Nalle! =)

This is a start that I know I believe in, so I'm leaving everything behind.

Fan, vad det snöar, skittrist ju. Jag hatar när det snöar. Det gör Mozart också. Jag har verkligen längtat efter att hitta på något med Mozart, vi har inte gjort nåt på jättelänge. Vi har kört bil nån gång för inte så hemskt längesen i och för sig, men det är väl typ allt. Vi är ju ute och går ihop näst intill varje dag, men det är inte riktigt det jag menar att jag vill. Nu längtar jag verkligen till sommaren då vi kan sitta utanför Rolles och dela på en daimglass. Alltid lika spännande med människors blickar och kommentarer när vi slickar på samma glass. Fast nu tycker jag inte om Rolles längre, nu när det är "nya" ägare som bara är creepy. Ibland tar vi en hamburgare utanför Donken med, men det är ju inte heller kul nu när det är snö. Igår lagade jag mat till mig och Mozart men fan, vi bara äter och äter, vi måste hitta på något. På fredag, då jävlar händer det. Då ska jag och Mozart ta bussen till maratonvägen och leka med Boss! Mozart är supertaggad och jag är glad över att vi äntligen ska hitta på något :)
Sommarbild på mig och Mozart.

Funderar på att ställa in jobbet på söndag för jag måste verkligen packa inför flytten. Vi får ju hämta ut nycklarna på måndag så då är det viktigt att jag har allt packat och klart så det bara är att köra dit med grejerna. Japp, så får det bli. Ska snacka med Gustav idag och se om det är okej att jag ställer in på söndag. Får kompensera min ekonomi med att jobba nästa söndag istället.
Nu har Cilla stuckit till Spanien, vilket jag är riktigt glad över för hennes skull. Att hon äntligen ska ta sig ut i världen ensam och skaffa sig erfarenhet under sin tid som au-pair. Lycka till önskar vi henne, och självklart får vi lägga in en bild där Cilla är med :)
Kommer sakna den bruden, men jag hoppas på att plånboken säger till mig att åka och hälsa på henne i sommar. Robert som jag träffade i Manchester sa att jag var välkommen och hälsa på honom i Barcelona men vi får se hur det blir med den saken. Cilla bor en relativt lång flygresa från Barcelona så jag vet inte riktigt vad jag ska välja. Om jag åker dit över huvudtaget.
Vi får se helt enkelt.
Nu blir det duschen och snart är det dags för jobb!
Ciao

"Men sätt på någon för fan, ditt lilla Oidipuskomplex!"

Gustav (underchefen på jobbet): Amanda, hur många undersökningar har du gjort nu innan rasten?
Jag: Jag vet inte om det är så bra för jag vet inte hur många vi skulle ha gjort i timmen, men jag fick ihop 26 stycken i alla fall. 
Gustav: Alltså Amanda, jag vet inte om det är en bra idé att låta dig vara kvar här, du kommer ruinera företaget om du fortsätter såhär.
Jag: *Klump i magen som växer sig upp till halsen*
Gustav fortsätter: Ni skulle ha gjort 7 stycken i timmen, det har gått två timmar. Du borde ha fått ihop 14. 26 är vad du borde har gjort under HELA kvällen fram till kl 21 ikväll, klockan är bara 19 nu. Du är lite för bra för oss, vi kommer ju inte ha något jobb kvar snart så snabb som du är. 
Jag: Haha, ursäkta mig, men jag är faktiskt inte så bra som du tror, du anar inte hur slappa alla andra är.
Gustav: Hur ska du jobba nästa vecka?
Jag: Måndag till torsdag och söndag. 
Gustav: Är du säker på att det är en så bra idé? Jag är ledig tisdag, onsdag och söndag. Om jag bjuder hem dig på kvällsmat, skippar du jobbet då?



Ha ha ha... Känns lite småskönt att vara lite för bra på sitt jobb så att chefen gör allt för att man inte ska komma dit och ta allt arbete ifrån dem. Varför syns det inte på lönebeskedet istället? -.- Skitjobb.



I telefon med Maria idag (därav rubriken till detta inlägget) och vi höll oss  otroligt nog inom ramen av en och en halv timme.

"Hatar dem. Köksbord alltså. Då är man ju tvungen att prata med honom!"
"Mamma, jag har något på ryggen, kan du klia mig lite?" FRÄSCHT!
"Att somna i sin mammas säng? Jag tror dem pillar på varandra. Jag är rätt säker faktiskt."
"Men sätt på någon för fan!"
"Skaffa lite kuuuk, hur svårt kan det vara?"
"Ska vi greja lite ikväll?"

Måste säga att jag är fett glad för Marias skull, att hon sket i vad alla andra sa och lyssnade på mig *stolt och skryter* och att det visade sig att det gick bättre än någon någonsin hade trott. Självklart visste Ankan att det skulle gå bra, annars hade hon inte lurat ut Maria på sådana äventyr. ^^,




Nu är det ordnat, jag har hittat en säng, ett soffbord och så har Bela och jag köpt en spegel idag som vi ska ha i hallen. Sten fixar en skåpbil till helgen och då ska möblerna hämtas. Jag är helt exalterad över flytten. En 3:a på 92 kvadrat är inte fy skam. Nykaklat badrum och grejer. I like it. Funderar starkt på det där akvariet för 1500 kr. Det är VÄLDIGT billigt för ett sådant akvarium, men det är rätt mycket pengar för mig just nu. Vi får se hur det blir. En och en halv vecka kvar tills vi får hämta nyckeln, och på den tiden lär vi väl hinna införskaffa oss en soffa? Råkar någon av er där ute ha en soffa till salu så hojta till. Ett köksbord är också välkommet :)


Jag skulle säga det, den där kvällen efter du kommit hem från Oslo. Jag hade handlat massa grejer och förberett en romantisk middag, tänkt tända ljus och så hade jag köpt en bukett med blommor till dig. Men när jag kom hem efter min shoppingrunda fick jag ett sms av dig där du sa att du hade andra planer till kvällen.


Aldrig har jag känt mig så skyldig över något jag inte ens visste att jag gjorde. Förlåt.



Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0